söndag 24 maj 2009

Mitt hjärta slets sönder.


Visa dagar vill man bara somna om och låta gå förbi.

Idag är en sådan dag.

Min lilla tjej är så himla go och underbar. Hon hade bestämmt sig när hon vaknade för att hon skulle ut och springa, hon vill bli snabbare och bättre i fotbollen.Så hon frågade om hon fick ta med Chaplin.

Rörd av situationen tyckte jag väl att det kunde väl vara helt ok. Hon skulle springa en runda på 1 km. Och ifrån våra fönster ser man nästan hela runda utom typ dom sista 30 meterna.

Hon vill gärna låna mitt bälte (har ju ett special bälte till Chappe eftersom jag har så dåliga händer) Och jag tänkte i mitt stilla sinne att det är ju bra för då har hon ju lite att sätta emot den lilla besten om han får för sig något.

Så här i efterhand vet jag att det var korkat:(

Men iväg sprang dom en lycklig tjej och en väldigt lycklig vovve som ser henne som en idol.

Jag och Midi me stod och kollade i fönstrena när dom gav sig av. Vi gick från fönster till fönster och konstatreade att dom såg ut att ha riktigt roligt. Så vi satte oss i soffan och väntade....och väntade.....och väntade.....Och hon kom inte.

Lite nojjig som jag är började jag spanna i fönstrena efter dom och såg inte dom någonstans. Men tänkte att dom var kanske i någon av svakorna man inte ser. Så jag gick och blande saft som hon skulle få efter att ha varit så duktig. Sedan gick jag en runda till och kikade, men såg dom fortfarnade inte. nu började jag bli riktigt orolig. Så jag tog på ett par av gubbens alldeles för stora skor och tog hans jobba jacka och ut iklädd pyjams fortfarande. När jag kommer ut på vägen ser jag en haltande liten tjej som går och håller en vuxen i hande som håller en skamsen hund, kommande från helt fel håll.

När jag kommer fram till min älskade lilla tjej är hon alldeles sönder gråten. Då visade det sig att när hon var ca 10 meter hemifrån på slutet av rundan, den biten man inte ser, såfick chappe frispel när han såg kossorna. Hade helt glömmt att det var kossor där. Han är skiträdd för dom. Så då hade han sprungit in i hagen mitt emot vilket gjorde att min lilla tjej flög som en vante rakt in i elstängslet med ström i.

Till råga på allt så hade han vägrat gå förbi kossorna. Så min ordentliga lilla tjej som inte vill lämna honom där vände trotts all smärta och gick hela vägen tillbaka:( ÅHHHHHHHHHH det gör så ont i mig.

Så jag slänger upp henne i famnen bär henne in i huset, då säger det lilla livet "mamma du behöver inte bära mig, du som har så ont i händerna" Men i den stunden skulle jag kunna bära henne runt hela världen.

Sedan väl inne och jag har bäddat ner henne i soffan med saft och plåster så säger hon "åh mamma, jag gick och bad att du skulle komma och hjälpa mig jag önskade hela vägen att du skulle se mig och rädda mig" och hon gråter och gråter. "jag bad flera gånger"

Hjärtat gick sönder om och om igen. Det slets ut och revs i bitar.

Fy vad det gör ont, tanken på att hon gick där trasig med denna smärta från sitt hem bort från oss för att ändå komma hem. DET GÖR SÅ ONT!!!!!!!

Min lilla älskade ängel.

torsdag 21 maj 2009

Snusk inlägg del 2 + 8000 minuter:)

Varför, varför, varför gör jag så här mot mig själv?????
Min äldsta dotter frågade mig igår när jag låg på soffan utslagen av febern om vi inte, nu när Lillan lekte med en kompis, kunde se "sex and the city"? Jo, what the heak, kör:) Hon är ju så blyg att hon ändå gömmer sig bakom en kudde eller under en filt när det blir för intimt:)
Så vi satte igång och började plöja oss igenom säsong 3 (tror jag det var)
Helt plötsligt kommer vi till det avsnitt där Carrie är ihop med en kille som har problem med för tidig utlösning:P
När denna insidens händer första gången vänder sig min dotter sig om till mig "kissade han ner sig??"
VARFÖR, VARFÖR VARFÖR gör jag så här mot mig själv????
"ähhhh, nä.....det gick för honom" Feber svettningarna börjar rinna.
"Va?????" "jag fattar inte???"
"ähhhhhhhhhhhhhh......Jo du vet för att en tjej ska bli gravid så.........måste det komma .......vätska? ur....den där på killen..............."
"jag vet"
"det var sån vätska"
"fy faaaaaan" "hon som har så fina kläder"
Jag vill inte ha fler biologi lextioner nu!!!!!!!
Just nu försöker jag glömma dom senaste dagarnas frågor och konsentrera mig på vår tävling.
Jag är nu över 8000 minuter
MEN tävlingen känns nte lika kul längre när man inte har samma förutsättningar. Jag bara går här hemma, medans dom andra sliter med sina jobb.
Då är det inte konstigt att man leder med över 1000 minuter:P
MEN jag är stolt att jag kommer ut varje dag och mår så bra. Tyvärr har jag fikat dom senaste dagarna så nu ligger jag + 2 kg igen. Så nu står vågen på 64 kg istället för 62 kg :( Men tänk vart den hade stått om jag inte varit ute o gått 2 timmar var dag:P
Gad natt foks
Emma

söndag 17 maj 2009

Snusk inlägg!!!!!!






Jag trodde imorse att en dröm gått i uppfyllelse. Jag + mina döttrar dukade in frukost vid tv:n och satte i gång "sex and the city".



MIN älskling serie, love it.



Det var ett tag sedan jag plöjde igenom alla säsongerna. Och på något lustigt sett, trotts namnet, förträngt hur mycket sex det faktiskt är.


I början var det väl inte så farligt. Efter en stund kom min svägerska upp på rabarberpaj och gjorde oss sällskap.
DÅ kommer vi till ett avsnitt som handlar om avsugnigar. Det är nu man börjar skruva sig lite, tycker det hela börjar bli en aningen obekvämt:)


Då utbrister min 9 åriga dotter. "åhhhh vad äckligt, han vill att hon ska sutta på hans snopp"......."mamma du har väl inte suttat på pappas snopp????"


Tänk er nu rött....som en brandbil, tänk er sedan ett hysteriskt skratt, kryddat med desperata blickar mot svägerskan. Vilt skakade jag på huvudet....kom med förklaringen........."det här är ju bara på låtsas" :)


Min extremt mysiga söndag förvandlades till en mindre mardröm. Jag bestämmde mig för att det ska gå ytterligare 9 år innan jag kolla på denna serie ihop med mina döttrar:)
Emma

onsdag 13 maj 2009

Grattis Emma

Du har vunnit.....en kropp som suger!!!!

Stort grattis till dig, vad ska du göra med vinsten?

Hmmmm.....åhhh så svårt...finns så mycket att välja på ....jo jag ska

* Köra över den med en lastbil


* Baka tillbaka med samma lastbil


* Se om jag även kan göra några burn outs på den


* Sedan ta mannens cirkelsåg för att repetera kroppens anatomi genom att dela upp alla muskler och sklett delar.

* Sedan dumpa allt i ett sunkigt jäkla dike
Japp nu låter jag lite bitter igen:)
Det beror på att jag är bitter:P
Har haft mer ont än vanligt sedan valborg. Och den torsdagen ringde jag till ortopeden och sa att det inte känndes så bra. Fick då höra av en trevlig sjuksköterska att dom var överbemanade, min läkare var inte på plats och så vidare. Hon frågade snällt om jag kunde stå ut till måndagen. Eftersom hon var så trevlig så gjorde jag det.
MEN på måndagen fick jag en mindre trevlig sjuksköterska. Hon hittade INGA anteckningar om detta, och dom hade såååå jobbigt för dom var såååå underbemanade, suck och stön och pust.
Tyvärr lider jag av en enorm tjurighet, det bemötandet och det gnallet som jag som patient fick höra, fick mig att skita i det hela och hoppas på att det skulle bli bättre. Så dom senaste dagarna har det blivit värre och värre. Så igår ringde jag flera gånger till den automatiska maskin som ska ringa tillbaka. INTE blev jag uppringd. Så idag gav jag mig tusan på att få en tid då jag kännde mig kass i hela kroppen (då räknar jag inte träningsvärken efter vårruset) Så idag blev jag faktiskt uppringd. Och det var den jätte snälla sköterskan igen. En tid bokades och mina snälla släktingar ställde upp med skjuts.
så tog dom av gipset.............. En blick och jag insåg att det hade varit bättre om jag stått på mig vid valborg:(
Inflammerat.....
varigt.........
huden hade satt sig/växt konstigt....
Stiftet börjat vandra ut.....

38,6* i feber.....

INGEN läkare på plats. Jag tyckte såååå synd om sköterskan, hon visste varken ut eller in. Hon ringde runt och härjade. Till slut fick hon tag i en ny stackars läkare som inte heller visste varken ut eller in.

Eftersom detta är en så ovanlig situation kunde inga beslut tas idag. Utan istället tvättade dom, skar bort hud UTAN bedövning, gipsade om och skrev ut en massa piller (för 500 jävla kronor) Så får jag snällt vänta tills min läkare kommer tillbaka:(

Och med min vanliga tur så upptäcker jag när jag går hem till min mamma som bor ett par 100 meter från sjukan att dom gipsat fel. Men då orkade jag inte gå tillbaka.

Men förutom det är jag inte bitter:)

Emma

tisdag 12 maj 2009

Första ruset av klarat

GRATTIS Mini Me som fyller 9 år idag
Jodå jag tog mig runt.
Det blev inte på något sätt vad jag hade tänkt mig.
Hade antingen velat ha en bra tid eller så tänkte jag lunka runt.
Fram emot eftermiddagen med regn och åska var jag redo att banga helt.
Men väl på plats blev jag så attans taggad.
Så då blev det första alternativet försöka få en bra tid:P
Så jag joggade iväg i grupp 3, väl valt efter den info dom ger i både broschyrerna och på plats i speakern. Då kommer första problemet med vårruset. MASSOR av kärringar/tanter/kvinnor/tjejer är så pantade att dom inte fattar hur det är upp delat.
Start grupperna ser ut så här:
Springa fort - under 22 minuter
Springa - 23-27 minuter
Jogga - 28- 31 minuter
lunka - Om du tänker njuta av den fina banan i mer än 36 minuter
Strosa - Bara njuta av att vara med i vår ruset
Så då undrar jag vad alla dessa med jeans, stavar, barnvagnar, armkroks hållande människor gör i de 3 första grupperna?????????????
Det är sååååååå taskigt för oss som vill försöka slå personliga rekord.
Vad som värre är, är att dom dessutom ignorerar att OM man går ska man hålla höger så att vi som VILL springa ska kuna göra detta utan att bli hindrade.
Tror ni någon fattar detta???
Ja ja efter att ha tacklat en massa människor utan hänsyn då DOM GÅR fel, så tog jag mig runt..........................på 30 minuter. Jag och svägerskan höll rygg på varandra hela vägen sen höll vi hand hela vägen in i mål:D
Med tanke på att jag inte sprungit en meter på ca 6 månader, har ont och är gipsad, sover minimalt så är jag nöjd. Men börja jag jämföra med tidigare 3 år så suger det:S
Första året 28 minuter, tränat lite.
Andra året 26 minuter tränat hyfsat
tredje året 21 minuter tränat stenhårt:)
Fjärde året (i år) 30 minuter:P

Så nu hägrar tjejmilen i Augusti, ska försöka bli i bättre form för att träna lite jogging:)

God natt


måndag 11 maj 2009

7000



Whoooooo hoh ohohohohohoho


Då var jag över 7000 minuter de e gött det:)




Idag ska vi springa vårruset, eller ja jag få se hur det blir...min plan är att lunka runt:P
Som bäst har jag sprunigt det på 21 minuter och det var ett tag sedan man var i den formen XD. Skulle bli nöjd om jag kom under 30 minuter:S
Jag återkommer med resultat imorgon ........eller när jag återhämtat mig från loppet.
Skulle ju lägga ut min outfit från helgen. Har börjat smyga in min gamla stil, men långt ifrån låtit den få över ta helt ...ÄN.
En av mina favis plag då/nu är och förbli slipsen.
Så denna slips hittade jag på kupan för 10 kr:)
En modernare frack skjorta för 48 kr på Börjes, dvs ej second hand.
Byxorna är en fel beställning jag gjorde för ca 5 år sedan. Skulle ha stl 38 men det blev 46, hehe. Så jag har dom harlem byxor, de e nätt o jämnt att dom sitter uppe. Rea var det på dom tror dom kostade 75 kr.
Skorna är från Ellos :) 149 kr + 11 cm klack, me like. Är ju bara 1.62 så ni fattar.
Bältet köpte jag för ca 3 år sedan (tror jag) för 129 kr.
Broschen är lånad av faster aster:)
Detta var nu inte alla fynden från förra vecka, ska ha dom på lördag så återkommer då:P
Då även med historien om när vi köpte våra jeansjackor jag o faster aster o hennes man:) En billigt affär*sss*.
Ni som är observanta ser att midje måttet är förändrat med ca 16 cm, whho ho ho ho!!!!
Emma

fredag 8 maj 2009

Nu närmar det sig.....

6993 minuter är jag uppe i nu:)


Så vetskapen om att om inget drastiskt händer här nu under natten så kommer jag vara över 7000 minuter efter morgonpromenixen imorgon. Och till det säger jag Whoooo ho ho ho( för er som inte vet, är det "tiggers" tjut, ni vet han i Nalle Phu)




Att ha barn förgyller verkligen ens liv på alla sätt och vis. ALLA åldrar har sin charm. När dom var små och låg i ens famn och man bara inandades dom hela tiden. När dom började krypa, när dom log, när dom sa sina första ord. När dom börja skolan, när dom sitter med sin första läxa.
När dom ska "sova över" första gången. Jag skulle kuna sitta här o rabbla...men ni vet vad jag menar.




Mina barn är i en ålder nu, där dom är intresserade över hur man var som tonåring XD.

Och efter inlägget igår känner jag att jag

Har verkligen hängt upp mig på det här med "MIN STIL".

Så idag drog jag hela visan om hurdan jag var och vilken enormt egen stil jag hade. Berättade om mina favis kläder och så vidare.




Detta slutade i att vi gick upp på vinden och letade upp min kartong från när jag bodde hemma.

Denna kartong innehåller bla annat en massa kort.




Så vi satt fär och kollade på alla dessa kort och skrattade och jag visade stolt upp min fina kreaktioner. "wow mamma du har alltid varit så cool" sa min äldsta dotter då. Det värmer i hela ens hjärta när man få sådana ord av sin dotter som håller på att ta sig in i tonåren och för bara några dagar sedan sa "hör du med röven eller?" till mig, hahahha. Ska se om jag kan scanna in några av dessa någon dag fram över.




När vi lyckats ta oss ner från vinden ringer dessutom min allra äldsta vän och min yngsta dotter berätta om korten jag vista på oss. Det resulterar ju i att vi blev sittande i telen en bra stund och blev nostalgiska. Och även min käre vän säger "ja du hade verkligen en helt underbar unik stil" Det gör ju inte att man saknar den mindre. Dessutom får man bekräftat att det verkligen var så både med korten och hennes ord.
Började bli orolig för att jag gått in i en 30 års kris och börja minnas mig själv mer hipp än jag var. Tur att det inte var så......................................jag är ju bara 29:e ;)



nähä nu ska jag ladda för mina 7000 minuter


Kram

torsdag 7 maj 2009

SNARTTTTTTTT

Nu är jag nääässstan över 7000 minuter men bara nästan. Dvs 6921 minuter. Känns så bra.

När man är sjukskriven som jag är just nu så hinner man tänka en hel del, och tyvärr tillbringa alldeles för mycket tid bakom datorn.
Var inne på aftonbladet härom dagen och kollade in sko modet.
Fick då syn på ett par Dr Martens med trä klack illröda.
Som dessa fast klar röda.
Det fick mig att tänka tillbaka på min tid från 8:an till första ring. (kanske lite innan fast mest då o då)
Då hade jag ett par blåsvarta kängor som jag ÄLSKADE. Detta i sin tur fick mig att tänka på min klädstil då överhuvudtaget.
Och konstaterade en sak..........jag har tappat stilen. Jag var en bohem, fast med motta. Helt plötsligt fick jag en enorm saknad efter min stil.
Började fundera på vad som hände, vad fick mig att bli diskret, en i mängden, en utan någon särskild stil?????????????????
Jag vet ju svaret, det finns där långt inne, men först nu 29 år gammal (ja, jag vet snart 30) Förstår jag hur fel jag har gjort mig själv hur vilse jag är.
Jag blev kär, det var när jag träffade min man (14 år sedan) som det blev viktigt för mig att inte sticka ut. Att se ut som alla andra, han var/är en så typiskt...typiskt...svensson, men det är ändå inte rätt ord. Alltså detta är ingen klankning på honom, utan på mig själv, då jag gav upp mig själv, MIN stil för att passa honom. Typiskt 16 år, kär och otroligt trög.
Jag menar han hade sett mig i dessa kläder...så hade han dumpat mig för att jag hade en egen stil??? äh, nä. Det har jag svårt att tänka mig nu när jag sitter här vuxen och förnuftig:D
MEN jag vill ha min stil tillbaka!!!!!!!!
En del som känner mig ser mig som en människa i olika sportiga outfits. Klart jag har ju dom senaste 3 åren jobbat med detta, så det har varit min ständiga outfit.
Men nu har jag hittat tillbaka. Jag vill byta ut HELA min gaderob mot roliga färg glada klänningar ha alla dessa kängor och var en söt tjej igen, inte denna eviga tränings narkoman som är lite lätt manhaftig. Jag ÄLSKAR ju klänningar och kjolar.



LOVE




KÄRLEK


Idag hade jag besök av en nyfunen vän, en hel bedårande underbar människa. Vi satt och tjattrade i 6 timmar...jag menar 6 TIMMAR....
Vi disskuterade just detta och hon lovade mig en tripp till staden för o kika på kul second hand
Så nu går jag och längtar.

Ha det fint


Emma

tisdag 5 maj 2009

Just nu.....

...går träningen väldigt bra.
Min kära faster och jag går var morgon ca 40 minuter oavsett väder.
Både jag o faster aster börja komma i god form:) mår mycket bättre och ha en bra balans i smärtan.
MEN.....det är inte utan att jag saknar denna träningsformen. Den är så UNDERBAR, men sjuk jobbig. Inget jag rekomendera för personer som inte har så stor träningsbakgrund. Aldrig varit med om ett jobbigare träning sätt.

Jag var ju en av dom första i SVERIGE att köra kettlebell i gruppträning. Är ju licenserad instruktör i bland annat detta.

Åhhhhhh det var tider det.
Men att promenaera går inte av för hackor heller:)

Emma


måndag 4 maj 2009

i Topp

ja, det är sant!!! Just nu leder jag.
Fast det är inte så konstigt. jag är 100% sjukskriven






  1. För att träna/motionera gör att vi utsöndra det goda endofinet, vilket är enormt smärtdämpande. (klart man går o går då)


  2. Behöver komma i form


  3. Har en hund och Har för mycket tid:)


  4. Pshyket mår 100 gånger bättre.


  5. försöker ta ut all dålig energi där och inte på familjen

Japp leder JUST NU (kan ju ändra sig fortaren en kvickt) med 6626 minuter


Efter kommer syrran på 6411 minuter


sedan Miss T på 6230 minuter


Sist men inte minst kommer Miss S på 1841 minuter (men har haft en tid med renovering av ett hus, så tävlingen fick komma i 5 hand)


Tycker ALLA kämpar enormt bra. Heja oss heja oss



Emma