Snusk inlägg del 2 + 8000 minuter:)

Varför, varför, varför gör jag så här mot mig själv?????

Min äldsta dotter frågade mig igår när jag låg på soffan utslagen av febern om vi inte, nu när Lillan lekte med en kompis, kunde se "sex and the city"? Jo, what the heak, kör:) Hon är ju så blyg att hon ändå gömmer sig bakom en kudde eller under en filt när det blir för intimt:)

Så vi satte igång och började plöja oss igenom säsong 3 (tror jag det var)

Helt plötsligt kommer vi till det avsnitt där Carrie är ihop med en kille som har problem med för tidig utlösning:P

När denna insidens händer första gången vänder sig min dotter sig om till mig "kissade han ner sig??"

VARFÖR, VARFÖR VARFÖR gör jag så här mot mig själv????

"ähhhh, nä.....det gick för honom" Feber svettningarna börjar rinna.

"Va?????" "jag fattar inte???"

"ähhhhhhhhhhhhhh......Jo du vet för att en tjej ska bli gravid så.........måste det komma .......vätska? ur....den där på killen..............."

"jag vet"

"det var sån vätska"

"fy faaaaaan" "hon som har så fina kläder"

Jag vill inte ha fler biologi lextioner nu!!!!!!!

Just nu försöker jag glömma dom senaste dagarnas frågor och konsentrera mig på vår tävling.

Jag är nu över 8000 minuter

MEN tävlingen känns nte lika kul längre när man inte har samma förutsättningar. Jag bara går här hemma, medans dom andra sliter med sina jobb.

Då är det inte konstigt att man leder med över 1000 minuter:P

MEN jag är stolt att jag kommer ut varje dag och mår så bra. Tyvärr har jag fikat dom senaste dagarna så nu ligger jag + 2 kg igen. Så nu står vågen på 64 kg istället för 62 kg :( Men tänk vart den hade stått om jag inte varit ute o gått 2 timmar var dag:P

Gad natt foks

Emma

Grattis Emma

Du har vunnit.....en kropp som suger!!!!

Stort grattis till dig, vad ska du göra med vinsten?

Hmmmm.....åhhh så svårt...finns så mycket att välja på ....jo jag ska

* Köra över den med en lastbil

* Baka tillbaka med samma lastbil

* Se om jag även kan göra några burn outs på den

* Sedan ta mannens cirkelsåg för att repetera kroppens anatomi genom att dela upp alla muskler och sklett delar.

* Sedan dumpa allt i ett sunkigt jäkla dike

Japp nu låter jag lite bitter igen:)

Det beror på att jag är bitter:P

Har haft mer ont än vanligt sedan valborg. Och den torsdagen ringde jag till ortopeden och sa att det inte känndes så bra. Fick då höra av en trevlig sjuksköterska att dom var överbemanade, min läkare var inte på plats och så vidare. Hon frågade snällt om jag kunde stå ut till måndagen. Eftersom hon var så trevlig så gjorde jag det.

MEN på måndagen fick jag en mindre trevlig sjuksköterska. Hon hittade INGA anteckningar om detta, och dom hade såååå jobbigt för dom var såååå underbemanade, suck och stön och pust.

Tyvärr lider jag av en enorm tjurighet, det bemötandet och det gnallet som jag som patient fick höra, fick mig att skita i det hela och hoppas på att det skulle bli bättre. Så dom senaste dagarna har det blivit värre och värre. Så igår ringde jag flera gånger till den automatiska maskin som ska ringa tillbaka. INTE blev jag uppringd. Så idag gav jag mig tusan på att få en tid då jag kännde mig kass i hela kroppen (då räknar jag inte träningsvärken efter vårruset) Så idag blev jag faktiskt uppringd. Och det var den jätte snälla sköterskan igen. En tid bokades och mina snälla släktingar ställde upp med skjuts.

så tog dom av gipset.............. En blick och jag insåg att det hade varit bättre om jag stått på mig vid valborg:(

Inflammerat.....

varigt.........

huden hade satt sig/växt konstigt....

Stiftet börjat vandra ut.....

38,6* i feber.....

INGEN läkare på plats. Jag tyckte såååå synd om sköterskan, hon visste varken ut eller in. Hon ringde runt och härjade. Till slut fick hon tag i en ny stackars läkare som inte heller visste varken ut eller in.

Eftersom detta är en så ovanlig situation kunde inga beslut tas idag. Utan istället tvättade dom, skar bort hud UTAN bedövning, gipsade om och skrev ut en massa piller (för 500 jävla kronor) Så får jag snällt vänta tills min läkare kommer tillbaka:(

Och med min vanliga tur så upptäcker jag när jag går hem till min mamma som bor ett par 100 meter från sjukan att dom gipsat fel. Men då orkade jag inte gå tillbaka.

Men förutom det är jag inte bitter:)

Emma

Varning för mindra vackra bilder

Jaha, då har man även varit och tagit bort stygnen och fått ett nytt gips:)
Denna gången var det bara 6 sty stygn, så nu har jag bara blivit sydd med 152 styg samanlagt i mitt liv räknande jag och Mini Me ut:P
Men trotts allt så kämpar jag på i tävlingen, ligger nu bara 44 minuter efter Miss T som ligger 2:a så det känns som det finns hopp:D

Gips efter operationen

Innan stygnen är bort tagna

Efter, hehe

Stiftet som ska tas bort 27 maj

Nya gipset:) Snyggt va.

Nu sak jag ta en kopp te.

Emma

tummen på plats

...japp då var den på plats.

Stiftad o klar. Gör ont är trött. Men har ändå masat mig upp idag och gått en runda på 39 minuter med faster aster och en massa hundar:)

Återkommer när jag mår bättre.

Emma

Så......

............var det med det.

Idag började jag min dag med att åka till läkaren. Nu för tiden är jag nervös och illa mående var gång, då det är sällan jag får ut något bra av dessa möten. (så jag glömde mitt älskade te, grrr)

Först satt jag i väntrummet och laddade mig själv metalt, då ser jag min läkare gå förbi åt ett annat håll utanför. Men tänker att han går kanske ett annat håll i till deras rum, vad vet jag?

Blev inkallad ganska snabbt när jag satt där, ja inte in i ett rum då, för så fungerar inte sjukvården, utan till en stol i korridoren, jämte sekreterarna. Sköterskan som hämtade mig säger att Dr O är inte där än, men att hon ska ringa på honom. Sedan starta ett 20 minuter långt kaos där alla springer runt och letar efter Dr O. Till slut hör jag (önskar att jag var döv) att någon säger "ja, men han har jag sett, han sitter i biblioteket och dricker kaffe." Man känner sig inte mycket värd i den situationen.

Där efter kommer Dr O rusande, och vi går in i ett provisoriskt undersökningsrum. Det första han säger efter hej är " Emma idag har vi ett kort möte så det ska gå snabbt idag" ÄHHHHH ja, eftersom du är 20 minuter sen så är väl inte det så konstigt TÄNKER jag och det är jag som är kallad inte tvärtom. Man säger ingenting utan ler, ler för att visa att jag kan ta vad som helst bara dom hjälper mig. Är så orolig att han ska dryga ut väntetiden ännu mer om jag börjar sura. I nästa andetag säger han

" ja det finns en tid för dig för operation på måndag"

VA??????? fattar ingenting, fattar ingenting, fattar ingenting, säger ingenting då jag inte fattar någonting, vad menar han?????

Sedan säger han " men då är ju du iväg så du får nu vänta 4-5 veckor, och det är ändå FÖRTUR"

Fattar fortfarande ingenting, fattar ingenting????? Dom tyckte ju det var det bästa som kunde hända, att det skulle bli sååååååå bra om jag åkte iväg och vilade upp mig inför operationen. DOM tyckte vi skulle boka resan. Dom har peppat mig till att orka åka iväg. JAG FATTAR INGENTING. Dom sa att jag omöjligt kunde få en tid innan 3-4 veckor ändå, från förra gången (26/2) räknat. Så helt plötsligt kunde jag fått opererats på MÅNDAG???? Hade jag vetat hade jag ALDRIG åkt iväg. Resa kan jag göra närsom, men att få min tumme återställd, har jag behövt sedan den 1:e december.

Detta var att sparka undan fötterna inför vår resa. MEN jag sitter där och ler, ler som ett jävla fån, gör allt för att visa att jag kan ta det.....bara dom hjälper mig......snälla......snart. JAG ORKAR INTE MER....snälla.

Så resten av besöken blev katastrof.

Grät hela vägen till pasta pågen (världen bästa lunch ställe, med världens bästa ägare). Så nu är det färdig gråtet för denna gången:)

Vi har nu packat. känner oss redo (inte jag som inte vill lämna chappe, men dom andra:D) att åka nu. vi kör kl 23 ikväll.

ha det bäst

kram E

Hur länge tror ni en läkare hade behövt gå med tummen så här???

Tisfördriv.......

...........jag har en vis förmåga att när jag mår mindre bra, och någon i min omgivning oxå mår mindre bra, så drabbas jag av min djävul (som jag skrev i mitt tidigare inlägg)Ni vet han som sitter på din ena axel, för på din andra axel sitter där en god liten ängel. Han i varje fall, passa på när änglen tar rast, att hitta på skit.

Så igår när jag tillbringade 5 timmar på sjukan med Mini Me, så tog den lilla änglen rast. Vi satt där på ett rum och väntade på läkaren. I detta rum fanns en sjuksäng (så klart) Men även en soffa och ett litet bord. På detta lilla bord ligger en bordtablett (haha, heter det så?)

på denna finns en massa "barnaktiga" figurer.

Efter att studerat den en tag så ser jag att alla filurer står inte framåt. Hur jag vet det? Jo filurerna hade ett x som symboliserade rumphålet. VARFÖR väljer man att rita ut detta? det hade sett minst lika naturligt ut utan det där x:et.

Dessutom är figurena plaserade MITT på

Jaja, i vilket fall som helst så runt om är det en massa grejer som jag antar ska föreställa bokstäver (det är nu min lilla djävul ta över) NU Jag började fundera på vad det där x egentligen heter, vad är den korrekta termen? Men istället så sätter jag igång en lek med min halvt hysteriskt skrattande dotter. Att komma på ett slang namn på x:et för var bokstav som finns runt om figurena. OK, jag fattar att det är omoget, barnsligt och kanske inte det mest korrekta betende av en förälder. Men det är något jag kan ta, då min dotter tyckte detta var så kul att hon inte kunde sitta upp. Vad gör man inte för sina barn och för att få dom att må bättre.

Tyvärr måste jag erkänna att detta var ett av mina milda infall.

Mini Me fick även äran att välja färg på min nya skena som dom gjorde igår, vad tycks??

diskret va?
detta är min 6:e skena sen december, förhoppningsvis den sista innan operation

här är den gamla, lite diskretare:P

Ni som undrar om inte denna blogg skulle handla om att komma i form. Jo men det är just vad den gör. För mig är inte bara att vara i form att bygga muskler, få en slimad kropp och förebygga ohälsa genom motion. Utan för mig är det väldigt mycket att må bra psykiskt och att ha balans. Och näpp det har jag inte gjort på sistonde. Så för mig handlar det lika mycket om att komma i form på den biten som någon annan.

Jag kan bara säga att för mig som lider av kontroll behov och enorm prestations ångerst är det fruktansvärt att ha sin framtid i en massa läkares händer. Att ha så ont att var minut känns som 5 minuter. Helst av allt hade jag velat gått in till läkaren och säga "nä, nu jävla skiter jag i detta" och slänga tummen på bordet och gå :DMen det går ju inte, det är ju bara dom som kan laga min hand, och jag får snällt vänta. (och jag tycker jag vänta snällt då jag bara beklagat mig i 2 inlägg)Då är det bra att ha en blogg:) där man kan skriva av sig, som en typ, dagbok. Detta är ju min blogg, mitt mående och mitt liv. Och visst är det lätt att haspla ur sig allt negativt då det tär på en istället för allt positivt. Men om man tycker detta är jobbigt så är det ju ingen som är tvingad att läsa.

That´s it

E

Tack....

....för era snälla kommentarer. Det värmer.

Är lite lätt chockad bara, inte över kommentarena, utan över mig själv.Det Är nog en av dom första gångerna som jag "erkänner" att jag mår dåligt, har ont och faktiskt bara inte vill mer.

Det jobbiga är att jag är så van att gå in i en roll där jag ljuger, för mig själv mest, men även för alla dom som frågar hur jag mår. Därför blev jag ännu mer chockad av mitt inlägg ( som jag skrev i en svag stund).

(bild lånad på nätet kommer ej ihåg vad, tyvärr)

Trivs bättre i rollen som djävulen som sitter och hånskrattar åt mitt eget gnäll och sedan trycker tillbaka ner det i halsen igen.

Men Med insikten jag fick i december att detta är bara början på fallerandet av min kropp så förstod jag att detta kommer att bli tufft att ljuga sig igenom. Speciellt när tummen är "av" och den hänger där och nu är det mars och dom har fortfarande inte opererat dit den. Helt sjukt, men av den enkla anledning att inte ens "specialisterna" (3 sty) har sett något liknande, och därför inte vet riktigt hur det ska gå till väga..................än. Så vad kan jag säga, jag har faktiskt lite ont :P

Men man få vara glad för det lilla. Dom säger ju så snällt, " Men Emma, du måste förstå, detta ÄR väldigt unikt" hahahhahaahahahhahahhaahha......jaha... var det unikt, ja men då så, pfssst,(fnysning) då gör det inte så ont när den hänger där....åhhh så skönt att ni förklarade det för mig så jag slipper gå runt och tro att det gör ont, jag menar det är ju sååååå UNIKT.

(bild lånad på nätet kommer ej ihåg vad, tyvärr)

Så just nu är det väl mer så att jag försöker att inte låta min roll ta över, tyvärr går det inte så bra, just nu. Men går hos en psykolog som jag hoppas ska kunna hjälpa mig.

Lite lätt drabbad av personlighets klyvning till följd. Halva natten går tankarna "Ja, jag vet det finns dom som har det värre. Men gör det mindre ont på mig för det??????" Nästa halva sitter jag där och hånskrattar åt mitt eget gnäll och intalar mig att jag är det mesigaste, gnälligaste som gått i ett par skor, haha. Mer i stil med " för fan ta tag i dig själv och ryck up dig, go and kick some as, gör något sitt inte här och gnäll, ta såg jävlen och såga av den jävla tummen då om det är SÅ jobbigt" "du är ju barba stark du kan om du vill, bli vad du vill, du är stark, hahahhaha"

Det roligaste är att jag kan sitta och tänka "Emma, nu går du ner och ta yxan och ta bort den där förbannade tummen" Men kommer sedan i nästa stund på " nä just det, din högerhand är redan paj så chansen att du kommer träffa tummen är minemal, satan"

(bild lånad på nätet kommer ej ihåg vad, tyvärr)

Japp, förstår om det får folk att undra om jag blivit galen, tro mig, jag gör det var natt. Och faktum är, att jag tror verkligen smärta kan driva än till att bli galen.

Men ska väl för att lugna er säga att min dagar ser ändå ganska ok ut. Sover inte, men äter en del. Jag och chappe är ute var dag minst 1 1/2 timme. Så träningen går framåt men inte i det tempo jag önskar. Han förgyller mina ensamma timmar när ingen annan är hemma han är det bästa smärtstillande som jag haft.

Har precis haft långväga besök som gjorde dagarna mer uthädliga, dom fick mig att tänka på annat tack Miss E, mister J och lilla Yli.

Men svarar fortfarande inte i telefon och kommer inte göra det på länge. Så är fortfarande tacksam för att ni respektera detta. Vill ni något går det bra att skriva här eller smsa. Är väldigt tacksam om det inte är huvud ämnet när ni träffa mig om jag själv inte ta upp det. Undanber analyseringar av läkare, medicin och allt runt om, det ändrar inte min situation. När vi träffas vill jag bara vara med er och njuta av att vara:)

Tack igen för era kommentarer

E

Ber om ursäkt......

....jag mår inte så bra just nu. Läkar besöket var tungt med många tunga besked och resonemang.

Tungt!!!!!!!

Så just nu blir det inte mycket träning, inte mycket av någonting. Vill inte så mycket, ring mig inte just nu för jag svara ändå inte, inget illa menat, men som sagt mår inte så bra just nu.

Tycker verkligen inte om att använda just dom orden, har alltid tyckt mer om "jag mår bra", och träffa du mig nu och fråga är det just det svaret du får, för jag mår så dåligt att jag klara inte av att uttala dom andra orden. Så fråga INTE du kommer ändå inte få ett svar som är sant. Och vill ändå inte diskutera detta med någon OM jag själv inte ta upp det så snälla fråga INTE.

http://www.youtube.com/watch?v=H7SkLq_qhP0

Men apropå att komma i form tappade jag 5 kg dom 4 första dagarna efter läkar besöket. MEN det var ju inte riktigt så jag hade tänkt komma i form så nu får jag istället jobba åt andra hållet, att lyckas äta, att svälja ner maten man stoppar i munnen. Att sova minst 1 timme sammanhängande. Att inte inte gråta av smärtan mer än 30 min om dagen max och då helst inte framför barnen utan helst ensam.

TACK för att ni inte ringer mig just nu. Lämna gärna något här istället då jag tittar här var dag ändå och längtar till jag kommer i rytm igen.

Kram E

Äntligen.........

......börjar vi blir bättre. Denna veckan har hela familjen legat med feber, hosta och förkylning. fast nu är det bara jag och Mini Me (yngsta dottern) som är dåliga. Men idag hade jag ingen feber så nu äntligen går det åt rätt håll.

Igår var jag och fick en ny skena. Denna nya känns bättre, men träffen med arbetsterapeuten var knäckande. Hon blev mycket upprörd när hon såg min tumme. Sa att den borde varit operarad för länge sedan, att nu är chanserna små att det någonsin blir helt bra. Hon sa att hon brukar inte tycka synd om sina patienter, för att hon vet att det kommer bli bättre, men mig tycker hon verkligen synd om.

Så det var ju knäckande på mer än ett sätt, för det första att höra detta, sedan sitta i 1 1/2 timme och få tummen ur led så fort vi rör vi den. Den liksom bara hänger där i och ur led hela tiden. Efter besöket hade jag så ont att jag bara satt och skakade.

Så håll nu tummarna (hahahahaha) att det blir operation nästa vecka. Hon skulle strida för detta.

Men efter jag hade varit där hade jag 45 minuters Core med grannkommunen. Det var riktigt roligt. Skönt att tänka på något annat. Det var ett riktigt skratt friskt gäng, som bjöd enormt på sig själva.

Idag är en liten runda ner till sjön med den lilla sjuklingen på 26 minuter den enda motion som jag fått gjord. Bättre än ingen:) Hoppas det blir mer imorgon.

Idag fyller min nya motions kompis, Chaplin, min blivande hund 6 veckor. La en handpenning på honom idag. Så nu är han "paxad", åhhhhhhhhhhhhhhh vad jag längtar.

Kram På alla och tack Miss T för blommorna

Börja bli trött på det här....

Det är verkligen så tråkigt att vara sjuk. Särskilt när man är laddad som attans att komma i form.

Idag har jag inte motionerat eller tränat ett dugg. Behöver återhämta mig, min kropp behöver återhämta sig. Är fortfarande sjuk och det sätter sina spår när man anstränger sig.

Men imorgon är det tid för ett pass Core igen med grann kommunen. Hade ett i måndags oxå och det gick som smort. Fick en massa beröm och det kändes riktigt kul. MEN det tog ut sin rätt igår att jag övat hårt. Sedan att köra pass och prata samtidigt när man är förkyld är inget jag rekommendera

Igår mådde jag inte så bra, så det var skönt med en vilo dag, eller ja, syrran fick med mig på lite mer 1 timmes walk, men det var bara skönt. I varje fall efter dom första 4 km då huvudvärken började avta :D

Imorgon ska jag få en ny skena till handen, det gör förhoppningsvis att jag få lite mindre ont. Och det i sin tur gör då förhoppningsvis att jag orkar motionera lite mer.

Imorgon ska jag komma ihåg att mäta mig oxå. torsdagar ska ju vara min mät dag:)

Kram på er alla

Lååååååång draget

Åhhh vad tråkigt det är att vara sjuk. Särskillt när man är så laddad att komma i form. Men idag har jag ändå lyckats bra.

NÄ jag förespråkar verkligen inte träning när man är sjuk, men att hålla igång med måtta går ju så länge det känns ok. Det viktiga är att man lyssna på sin kropp (ja, det var jag Emma som skrev det, vet att en del satte i halsen nu. Därför ska man inte äta o läsa min blogg samtidigt) Så 3 dagar denna vecka har varit HELT motions fria.

Men nu är det så (vet att det är en dålig ursäkt) att jag kommer ha mina sista tränigspass på VÄLDIGT länge nu vid 2 tillfälle denna vecka. Därför måste jag ju öva, vill avsluta snyggt, med pass jag är nöjd med.

Så idag började jag med att köra core i 45 minuter, men denna gång på nivå 1. Lite mer lagom. Efter att sedan inte gjort mycket för världen tog jag mig i kragen och gick en runda med pappas vovve, Miss T och hennes vovve på 1 timme och 33 minuter. Och faktiskt, säga vad man vill så att komma ut i friska luften gör att man känner sig friskar, om en bara för ett tag.

Sedan övade jag på coren i 50 minuter till.

Och det kändes helt ok, få se om det känns likadant imorgon:P

Så ställningen i tävligen ser nu ut så här:

Syrran: 963 minuter (men har då ite lagt in dagens träning:S)

Jag: 910 minuter

Miss T: 882 minuter

Miss S: 492 minuter (men då håller hon på att renovera ett hus som dom precis köpt och hennes lilla A, 11 månader, hatar att åka vagn)

Detta är så spännande. Alla är jätte motiverade, MEN det är ju bara januari än så länge och vi håller på till 31 Maj.

nähä Tea time

E

Dator strul

Nu måste jag bara säga till pappa, så här orkar jag inte ha det. datorn har blivit slö, jag kan inte lägga upp bilder och igår strulade ALLT så jag kunde inte göra ett inlägg ens, grrrrrrrrrrr.

Men igår trotts feber och bihålsinflammation tog jag mig i kragen igen. Först började jag med att köra ett core pass på 45 minuter här hemma. Ska nämligen ha 2 sådana pass i veckan med grannkommunen, så jag måste öva. Och att öva ger ju en god anledning till träning.

Problemet var bara att jag valde nivå 2 den lite tuffare varianten. Det skulle jag inte ha gjort, kroppen är ju helt matt av sjukdom, smärta och mindre sömn. MEN jag tog mig igenom det men det var precis.

Senare gick jag dessutom en runda på nästan 11 km med 2 av mina med tävlande, såååå skönt men aj vad ont det gör i luftrören. Fast att komma ut få en att känna sig lite mindre sjuk för stunden. Sen att man sten-däckar i fåtöljen och inte orka säga goddag yx skaft är en annan sak:) En sak till som är fördelen med att gå med 2 andra tjejer är ju att man får nästan 2 timmar att gagga av sig en massa skit så att man är lugn och harmonisk tills man kommer hem igen:)

Mina nuvarande mått ligger på Midja - 72 cm

Rumpa - 96 cm

Lår - 53 cm

Lite åt rätt håll och lite åt fel håll. Det är bara att kämpa vidare. Så samanlagt i går tränade jag 162 minuter, så jag klarade dom 129 minuterna jag satt upp som mål att klara.

Jag ligger i skrivande stund 2:a med 722 minuter tränad tid. 1:a ligger syrran med 887 minuter tränad tid, suck det här blir jobbigt.

Men det sporrar ju en att ta sig ut var dag.

Vi får väl se hur dagen blir idag då:)

kram E

Man mår som man förtjänar......

Idag är jag glad att jag överhuvudtaget sitter upp. Ha en enorm ångerst över att ha så ont, det gör mig galen och faktiskt dum i huvudet. Förstår inte hus jag ska stå ut fram till operationen.

Trodde att jag skulle kunna dämpa smärtan med en massa skit, det gick inte. Så idag mår jag som jag förtjänar och det kommer inte bli någon motion över huvudtaget. Men kan säga att det stämmde medd 66 kg i varjefall. (som jag skrev härom dagen)

E

Forfarande sjuk

Är fortfarande sjuk:P Men fick mig själv (med hjälp av syster och man ) att gå en runda på 6 km idag i varje fall. Känns ju jätte skönt efteråt, dvs när man svettats klart. Jag svettas mycket i vanliga fall men med feber och bihålsinflammation svettas jag ju inte mindre direkt.

Här har det varit en riktigt blåsdag. Men vi gick ner till pappa och lånade Karma (hans hund) och tog oss sedan runt trädgårdsmästaren. Eftersom jag nu mer äger ett eget bälte, ett sådant man kopplar hunden i, så är det inga problem att gå med en stor hund. Nu när min låne mamma ska åka till sydafrika i 8 veckor tänkte jag ju hjälpa pappa med Karma så mycket som möjligt. Hon är en blandras mellan Siberian Husky, schäfer och Schnauzer. Så hon är ju inte jätte liten. Min plan ser ut så här. Gå upp med barnen, utfodra dom med frukost, skicka dom till skolan, gå ner till pappa, hämta Karma, hämta Karin och sedan gå en lååååååååååååång promenad.

Och OM allt gå som det ska ska ju även min lille vovve få följa med så småningom;)

Mmmm, de e väl allt jag har att säga om motion idag.

Kram Emma

Varför......

....ska något vara enkelt när det absolut är mer givet att det ska vara svårt.

Iförgår efter min morgon promenad med syrran på nästan 2 timmar, så frossade jag hela dagen somnade som en stock på soffan kl 16.30, sov till 18. Redan då började jag misstänka en förkylning.

Igår kväll när jag skulle lägga mig så satt jag och nös minst en gång i kvarten. Kl 20.00 så hade det täppt till helt. Fast jag knappt klara nässpray pga av känsliga slemhinnor, så tryckte jag upp lite så gott det gick. Vilket bara resulterade i en enorm smärta långt ut på okbenen.

Kl 02.23 vaknade jag i natt och kunde knappt svälja för att det gjorde så ont i halsen. Så idag är bihålorna så ömma och sprängfyllda att mina systrar och svägerska trodde jag gråtit när dom såg mig. Tack, det var precis vad jag behövde i början på denna tävling, en bihålsinflammation:(

Men trotts detta tog jag mig ut på en mindre promenad på 43 minuter idag. Det är kort för att vara mig, har snittat på över en timme per promenad dom andra dagarna. Men egentligen tycker jag detta är mer lagom. Hade satt som mål att träna/motionera 1 timme per dag och var lördag 2 timmar.

Dom kommande dagarna ska jag vara nöjd om det blir 30 minuter. Mer min härliga sjuk historik så får jag så klart INTE käka pencilin, blir ni förvånade. alltså måste jag härda ut en jobbig kommande vecka.

Hade tänkt lägga upp den första bilden på min mindre fagra kropp idag, men något är vajsing med datorn (tror den har bihålsinflammation) så jag får inte upp några bilder :P

Där emot tänkte jag att lägga in vikt och mått info.

Jag är 161.5 cm lång ska väl tilläggas oxå:)

1/12 -08 vikt 67.6 kg

8/12 -08 67.3 kg

15/12 - 08 67 kg

21/12 -08 67.7 kg

28/12 -08 67.1 kg

och så idag då vägde jag mig på min mors våg. där vägde jag 66 kg med kläder på (2 par byxor, fleece tröja och resterande normal klädsel, hade varit ute och gått)

Men min syster sa att det var inte säkert den stämde, hon hade fått för sig att den visade för mycket. Därför återkommer jag med vikt på onsdag då jag kan väga mig på den vågen jag brukar väga mig på, blir väl mest rättvist resultat då.

Mått. Har som vana att mäta mig på torsdagar så det kommer det bli här med. Men så länge lägger jag upp mina mått som jag har haft hittills

18/12 midja: 74 cm

rumpa 99 cm

lår 55 cm

26/12 midja 74 cm

rumpa 98 cm

lår 55 cm

2/1 midja 71,5 cm

rumpa 96 cm

lår 55 cm

Japp så se det ut just nu då. kommer att uppdatera detta hela tiden och då förhoppningsvis med en bild varannan vecka:)

Kram på er

Emma